Muntligt slutprov

Det, om något, kändes som ett hån mot allting man gjort under kursens gång. Som att det helt plötsligt fick 0 betydelse, inlämningsuppgifterna alltså. Nej fy, nu ska jag prata med utbildningssamordnaren och se om det går att lösa på något jäkla vänster att man får göra ett skrifligt prov. När jag läst via Miroi så har alla slutprov varit skriftliga på lärcentra, och det har ju funkat hur bra som helst? Varför sabba något som funkar? Sen kommer jag hit och läser en ynka kurs via Hermods, och nej, jag är verkligen inte nöjd med deras utbildning alls - och missnöjet har hållt i sig från start. Jag har något att jämföra med, så då får jag faktiskt klaga!

För det första förstår man sig inte på deras studieplattform, dvs. sidan där allting som hör till kursen finns. Jag är lika lost varje gång jag är in där. Sen det här med att ha 4 st uppdrag + muntligt slutprov. Bortkastat med tid. Då jag fått OK betyg (iaf C-E, vilket är allt jag begärt då det faktiskt handlar om fysik som inte intresserar mig ett dugg) på de fyra "stora" inlämningarna som jag faktiskt suttit och gjort så bra jag kunnat och faktiskt försökt. Sen kommer det ett muntligt slutprov, eh jaha? Allt man tidigare gjort spelade ingen roll längre. Hade inte heller godkänt mig själv på de där muntliga provet, så inte för det. Men så irriterande bara att de där 30 minutrarna(!) får allting annat man gjort att verka värdelöst och helt plötsligt saknade allt det betydelse. Borde det få vara så? Att man blir dömd på 30 min när man läst kursen i över 2 månader?
 
Har gått skola tillräckligt länge för att veta att alla människor är olika, lär sig på olika sätt och är bra på olika saker, vissa är grymma på muntliga saker, andra inte. Jag har aldrig gillat muntliga uppgifter, för det har aldrig gått sådär superbra. Så förväntningarna på resultatet på ett muntligt prov (var förövrigt första gången ever, vilket gjorde det hela ännu mer läskigt då jag inte visste ALLS hur det skulle gå till) var ganska huggna i sten. Det funkar inte för alla, helt enkelt. Klart jag förstår att slutproven är av STOR vikt, så har det varit även när jag gjort dom skriftliga hos Miroi, men muntliga prov? Nej. Det tänker jag inte testa igen. Allt jag kan var som bortblåst.
 
 
Jag och Klara var i alla fall på bokrean igår. Tänkte att hon skulle få välja en bok själv som hon vela ha! Och det måste vart himmelriket för ungen. Hon älskar böcker! Säger dom även på dagis. Hon gick runt där i minst 20 minuter innan hon valde bok, och hade säkert kunnat stanna tills dom stängde, hon kollade nog igenom allt som fanns flera gånger om och ögonen glittrade som aldrig förr! Märktes att hon tyckte om det. Men fick hjälpa lite på traven när det var dax att välja. Annars hade jag fått köpa hem hela avdelningen med barnböcker.
 
Nu ska jag fortsätta med min nya terapi. Eller mitt nya projekt och tidsfördriv kanske jag ska säga!
 

Bebiskläder omgång nr.2

Hade en drös "neutrala" kläder i 50/56, den som spar han har!
 
En söt kollektion på Lindex som fanns för 5½ år sedan när Oscar var liten, som sen Klara fick ärva och nu nästa lilla knott. Önskar denna kollektion fanns nu också att köpa, men man kan inte få allt här i världen. Får vara glad åt de lilla mamma hade kvar av den istället.
 
Här är favvokläderna i strl 50 från när Klara var liten.
Observera att jag menar favoritkläderna av de neutrala kläderna, ska vi börja dra in allt rosa och tjejigt blir det betydligt mycke mera ;)
 
Lilla pyjamasen jag köpt
Var de absolut första jag köpte till bebis nummer 2! Och jag lovar er att det var inte länge sen!
 
Mer och fler bilder från min vardag och alla grejer jag pysslar med finns garanterat på min instagram, har mest kamerabilder på datorn. För inte över från telefon lika ofta.. Så blir lite fördröjt här ibland.
1

23 Februari 2016 (31+6)

Allting går så sjukligt jäkla fort nu!
Imorgon är det alltså vecka 33 (32+1), fattar ni? TRETTIOTRE! Tiden vart tog du vägen? Klara föddes i vecka 40 (39+3) och följer lillasyskonet strömmen så är det läskigt nära nu. Eller ja, det är ju några veckor kvar. Men det var också nyss nyårsafton och nästa vecka är det helt plötsligt mars så ja, ni hajjar ju? Blink så är det april.
 
Prylmässigt känner jag mig inte stressad alls. Vagnen har kommit, gissar att vi hämtar ut den nästa vecka när gubben är hemma. Liggdelen har jag ju som bekant också köpt och även fräschat upp. Förra veckan for jag och Klara till Haparanda och mötte upp mamma, Oscar och Ante på IKEA så nu är skötbordet inhandlat och ihop monterat. Nu ska det bara snyggas till, är väldigt tråkigt i orginalutförandet. Kan säga så att det blev inte det skötbordet som det var tänkt från allra första början. Enkel anledning: vagnen kostar närmare 10 000:- (blev billigare med begagnad liggdel, men ska fortfarande ha bl.a. åkbräda och adaptrar till bilstol) och då valde jag att inte satsa en förmögenhet på skötbordet den här gången.
 
Sen har vi kvar mycket från Klara, men inte allt. Det är ju mest kläder, babygym, hoppgunga, gåstol m.m. Även åkpåse. Skötbordet sålde jag, det blev så skrangligt? Och visste att jag skulle störa mig alldeles för mycket på det om jag nu behövde använda det igen. Babyskyddet sålde vi också, det är "färskvara" med bäst-före datum och så var den ganska klumpig och bred, hade blivit alldeles för trångt med den och Klaras i Audin samt att den inte passar på vagnen. Men nu har vi fått ett babyskydd av Camilla som verkar vara lätt iallafall, i övrigt vet jag inte så mycket om den då jag inte sett en sån i verkligheten. Så ska bli spännande att se den, gissar att vi tar med den i helg. Dumt att dra ut på det, man vet ju ändå aldrig. Hoppas bara att den funkar bra på vagnen, återstår att se. Nästan A och O för mig de där med vagn och bil, eftersom jag ändå är gräsänka så pass ofta då ska det vara SMIDIGT och LÄTT, lär vara nog med mitt lilla yrväder till dotter som helt saknar tålamod. ;) 
Nu ska vi även ta med allt som hör till Brio-vagnen (den Klara haft) till Gällivare, där den ska få tjäna närmsta tiden. Den är verkligen ett as, inget jag skulle orka dra runt på en gång till. Så sjukt stor och tung, annars världens bästa vagn om man inte ska flänga omkring destomer så man måste lasta in och ut ur bilen. Därför blir den perfekt att återavända hos mamma!
 
Och helgen som varit har jag och Klara rensat, tvättat och sorterat (tänkte sälja bort en del) i bebiskläder, det tyckte hon var kul. Och oj så mallig hon var, gick och visade precis allt till pappa och sa att det var bebisens kläder. Sötnosen! Har verkligen kvar jätte mycke söta kläder från när min pigis var liten.. Men eftersom vi har noll koll på vad det blir så fick jag snällt sortera ut allt färgneutralt och låta alla söta, rosa, klänningar och blusar ligga kvar tillsvidare. Skulle inte klaga om jag fick använda allt igen, faktiskt. Men nu får man ju inte välja ♥
Blev en drös kläder ändå! Just därför jag bara köpt EN ny pyjamas, och inte tänkt köpa destomer heller förutom något litet plagg från Lindex. Något nytt vill man ju ha, sen är det ju såååå kul att köpa småkläder så inte kommer jag ju kunna hålla mig till 100%, fast försöka ska jag faktiskt. För är ÄNNU roligare sen när man vet vad det blivit. 
 
 
Juste! Invigde vecka 32 med att klippa av mig håret också. Deni. Trodde ni inte va? Inte jag heller. Nu är jag både korthårig och violett. Skönt med förändring måste jag erkänna. Kom inte en dag försent. Klippningen var en tidig födelsedagspresent från mamma ♥
 
Annars så är jag mest trött, eller inte trött i huvet men i benen! Jag orkar verkligen inte stå upp länge mer. En veckohandling eller en undanplockning i köket och jag måste vila efteråt för att inte bli helt darrig. Sitta skönt i soffan går inte riktigt heller längre, tar i så jävligt i lugnor och revben så det är ligga eller puffa med kuddar som gäller. Eller sitta upprätt, det går också bra. Men inte luta i en soffa? Så att vara hemma sista veckorna är både ett måste och behövligt. Trodde faktiskt jag skulle orka längre (typ mars ut) men jag måste ärligt erkänna att jag nog helt glömt hur tungt det faktiskt är sista veckorna och nu påminns jag om varför jag var ledig sista 8 veckorna sist. Har svårt att föreställa mig nu hur jag hade tänkt orka jobba hela mars ut (dvs. 4-5 veckor till) haha hur tänkte jag där!? Kanske hade lite för höga krav på mig själv. Har trots allt inget kontorsjobb... 
 
Tur att jag skaffat mig lite småprojekt hemma nu då sista tiden:
- Förvaring i hallen, ska få plats med 2 barns ytterkläder nu. I dagsläget tar Klara upp hela byrån.
- Ett litet pyssel till vagnen, berättar mer om det sen
- Välja och införskaffa en byrå till småkläderna, som jag även vill ha kvar i sovrummet sedan
- Fixa färdigt vardagsrummet
- Rensa ur min garderob, kläder som jag inte använt mellan mina två barn ska VÄCK!
- Och vila, viktigt viktigt

De dagar det är dagis vaknar Klara väldigt tidigt. På helgen brukar jag få henne att somna om, men på vardagarna hinner jag inte få henne att somna om innan vi ska upp. Så jag sover ändå ganska lite nu, är dock väldigt tolerant och på bra humör trots allt när hon kommer smygandes på morgonen med filten och kaninen, och känner mig inte alls knäckt. Så var jag inte för 2 månader sedan! Då vart jag förstörd och riktigt morgonsur om hon skulle upp den tiden. Det är dock bara bra att jag funnit mig situationen, för det är ungefär så det kommer vara närmsta tiden. Och då antagligen ännu lite värre. Så Klara förbereder nog bara mamma på vad som komma ska! Men visst tar ju lite sömn ut sin rätt, igår råkade jag somna vid 11.00 och vaknade 14.59 och insåg att nu jäklar ska Klara hem från dagis. Tror jag var tröttare än jag kände mig igår, haha....