Nytt år = nya bloggbilder

Vilket sjukt jävla år 2015 varit, och vilket ännu galnare år 2016 kommer bli?!
Jag minns så väl förra nyår, att jag svor att 2015 skulle bli mitt (och Klaras) år. Bildbevis på Instagram. För året därpå var inte det bästa, trots att jag blev mamma till världens underbaraste brud, så var det ett tungt år och jag kände inte riktigt att jag hade hittat min plats ännu i något och var ganska skör. Sen slutade ju året helt åt helvete också, och det gjorde att 2015 faktiskt började lika jävligt förutom att jag i slutet på 2014 var en betydligt starkare person! Med andra ord: jag var helt oviss om framtiden och det kunde gå precis hur som helst - men bara bättre! Hade i alla fall några människor i min närhet som fick mig att orka och att skratta hur jävligt allt än var. 

Följande 4 månader var ganska kaosiga och allt var verkligen en berg- och dalbana, spelade ingen större roll att jag kom hem en kväll och hade blivit sambo, igen, det var ingen vändning precis - förutom att jag hade ett helt hem igen. Mina tankar vandrade ofta att flytta - fast vart? Och själv? Vad skulle jag riktigt göra med mitt liv? Samtidigt som mycke av min tid under vintern gick ut på att umgås med en person som jag faktiskt trivdes med, man kunde prata om allt och vara sig själv. Var alltid välkommen där, både jag och Klara, dag som natt. Antagligen en av sakerna som fick mig att stå upp vissa dagar. 

Och hur det gick sen det känns som en annan historia - idag är jag husägare och bor i Piteå, gravid med tvåan och jag har iprincip ett komplett gymnasiebetyg samtidigt som jag fått två jobb också. Det blev helt klart en vändning någonstans, men visst fan har det varit motgångar efter det också. Men inte ens nästan något som liknar början på året. 

Så det har varit ett helt sjukt jävla år - som verkligen kunde sluta hur som helst. Men ja, det blev mitt år! Det blev ändå så jävla kung från början till slut, för det är helheten och alla sjuka saker som hänt som gjorde det här året så lyckat. Tappade inte bara hakan en eller två gånger i år, haha! Och jag ångrar ingenting och ingen person jag haft att göra med ♥
Hur det här året kommer bli det är också bara en gissning. Antagligen jävligt tungt, men kärleken blir det dubbelt av hur som helst. Och det är det viktigaste. För hittils är det Klara som fått mig att kämpa vidare och orka med allt, och snart har jag en anledning till. Läskigt? Japp. Men jag är inte den som ger upp i första taget. De är bara ge allt eller gå hem! Hahah! Vet i alla fall att jag lyckats med något när jag ser min fina, kloka, dotra!

Tack och bock 2015, du lärde mig ett och annat (fast vet en sak du glömde lära mig, hehe, nämner inte vad men det står högt upp på önskelistan) i år! Det tar jag med mig i bagaget!